Skolregistret
Stadsarkivet
Skolregistret
Stockholms borgarskola
Namn
Stockholms borgarskola
Alternativt namn
Borgare- och hantverksskolan / Borgarskolan / Södermalms borgare- och hantverksskola
Adress
Kungstensgatan 4
Rektorsområde
Byggår och arkitekt
1932 Knut Nordenskiöld
Annexskolor
Arkiv på Stadsarkivet
SSA/0922: Borgarskolan 1836-1971.
Arkiv hos övriga
Historik
Fristående skola. Var i drift från 1836 till 1971. Inrättad som yrkesskola 1836 i samband med skråväsendets upphörande genom initiativ av Redliga förbundet (en sammanslutning av hantverksmästare). Ursprunligen söndags- och aftonskola och tänkt som en skola för ynglingar inom hantverks- och handelsyrken med bristfällig utbildning. 1842 driven av Sällskapet för befrämjandet af Stockholms stads borgarskola. Blev senare alltmer en medborgarskola som förenade ungdomar från skilda samhällsklasser. 1881 även kvinnliga elever avdelningen i Storkyrkoförsamlingen. Verksamheten började 1836 i en lärosal i Jakob och Johannes fri- och fattigskola (senare även benämnd Grevesmühlska skolan på Malmskillnadsgatan 58, senare Johannisplan 8). Senare förenad med denna fri- och fattigskolas hantverksskola. 1844 öppnades en ny avdelning i Växelundervisningssällskapets lokaler på Björngårdsgatan 10 (senare på Götgatan 32) och 1848 i Staden mellan broarna (Storkyrkoförsamlingen) genom sammanslagning med Nikolai församlings hantverksskola (som undervisade fattiga barn, lärlingar och gesäller) i Nikolai folkskolas lokaler (Skärgårdsgatan 6) - se vidare d:o. 1873 flyttade avdelningen på Södermalm till lokaler i Maria (gamla) folkskola på Timmermansgatan - se vidare Söderskivan (Borgare - och hantverksskolan på Södermalm). Enl. Ferlin 1859: Södermalms borgare- och hantverksskola öppnades vt 1859 genom sammanslagning av tre skolor, nämligen Borgareskolans södra avdelning samt Maria och Katarina församlingars hantverksskolor. Inhystes i Växelundervisningssällskapets normalskola på Björngårdsgatan 10. 1877 avdelningar i Klara och Kungsholms församlingar och 1879 även i Hedvig Eleonora. Det fanns efterhand ett antal avdelningar/filialer spridda i Stockholms olika församlingar. Språklinje, from 1912 i den högre avdelningen på Norrmalm. Kontors- och handelslinje 1884 i avdelningen i Storkyrkoförsamlingen som blir handelslinje 1908 och som 1909 flyttade in i den gamla gymnasiebyggnaden på Riddarholmen (Birger Jarls torg 7-9) sedan Wallinska skolan utflyttat till egen ny byggnad. 1924 övertog Stockholms stad handelslinjen - se vidare Stockholms stads handelsskola. Teckningslinje 1891-1924. Folkhögskolelinje 1918; from 1926 under namnet Stockholms folkshögskola vid Stockholms Borgarskola. 1931 i Borgarskolan nya byggnad vid Jarlaplan men åtskild ledningsmässigt och ekonomiskt. 1941 namnändrad till S:t Eriks folkshögskola vid Stockholms Borgarskola. Folkhögskolan kommunaliserad 1971 och kvar i sina lokaler till 1988 (se vidare S:t Eriks folkhögskola). Realskola 1935-1968. (Enligt en uppgift förenades Grevesmülska samskolan under eget namn med Stockholms Borgarskola såsom dennas reallinje?). Föreläsningslinje (Folkuniversitet) med början 1868. Musiklinje 1943-1974 - se hänvisning nedan om KMI etc. Dramatisk linje 1945. Huvudskolans adress var 1836-1931 just Malmskillnadsgatan 58. 1931 flyttar man in i nybyggnad på Kungstensgatan 4. Kommunaliserad 1970 och upphörd 1971 - se även S:t Eriks folkhögskola (med Kulturpedagogiska institutet 1930-1971) samt Musikpedagogiska institutet och Kommunala musikinstitutet (KMI) under Kommunala musikskolan. För ytterligare detaljer om filialer, adresser och så vidare - se bilagan till inledningen i arkivförteckningen. I Borgarskolans lokaler from ht 2003 friskolan Viktor Rydberg gymnasium Jarlaplan. Litteratur: Järvenhag, Carina 1998: Borgarskolan. 135 år i bildningens tjänst. Kärde, Sven & Söderberg, Sten 1975: Kunskapskällan för alla, Stockholms Borgarskola under hundra år. Rabenius, Olof 1936: Stockholms borgarskola under hundra år 1836-1936. En minnesskrift.