Stadsingenjörskontorets kartor, kortregister
Taggar/Ämnesord
Sök i digitaliserat kortregister som hänvisar till kartor och planer från 1600- till 1900-tal.
Redan omkring år 1600 fanns i Stockholm en särskild tomtmätare, anställd av staden, med uppgift att på fastighetsägarnas bekostnad mäta upp tomter och konstatera gränser mellan olika ägor. Efter 1636 års ämbetsdelning tillsattes en stadsingenjör inom Byggningskollegiet. Den första tjänsten som stadsingenjör innehades av fortifikationsingenjören Anders Torstensson.
Stadsingenjörens kontors uppgift bestod i att verkställa uppmätning av tomter och utfärda tomtkartor samt utarbeta styckningar och sammanslagningar av tomter. År 1733 presenterade stadsingenjören Petrus Tillaeus en karta som under resten av 1700-talet kom att fungera som en standardkarta över Stockholm. Genom den kartan och dess omfattande spridning kom också de gatu- och kvartersnamn som anges på kartan att få en officiell prägel.
Stadsingenjörskontorets arkiv omfattar tiden 1636 till 1954 och innehåller bland annat kartor, beskrivningar av tomter och ritningar.
Sök vidare och läs mer i arkivförteckningen för Stockholms Stadsingenjörskontor, SE/SSA/0071/01, i Nationell arkivdatabas (NAD).
Öppna
Tips!
Titta på Petrus Tillaeus karta från 1733.
Designation:
Beskrivningar av tomter i text. I texten finns ofta information om tomtens ägare, areal och värde.
Planritning:
Ritningar över tomter. I planritningen finns ofta information om tomtens placering samt namn på tomtägare och grannar.
Fria tomter, ofria tomter och tomtöre:
I staden fanns det fria tomter och ofria tomter. Ofria tomter stod på ofri grund. Ofria tomter tillhörde staden och tomtägaren betalade en avgift till stadskassan, som kallades tomtöre.
Fribrev:
Intyg på att tomter står på fri och egen grund och att tomtöre inte behöver betalas.
Fastebrev:
Äldre tiders lagfartsbevis.